Barnen lever ju väldigt mycket här och nu och vi vuxna kastas mellan sinnestämningar och verkligheter på ett sätt som på ett sätt är skönt men som också är ganska kämpigt. Då är det väldigt skönt med Nemo som tröstar på ett icke-krävande, icke-talande sätt. Han bara finns där och är så tillgiven. Ännu en gång är jag glad att vi hittat vår Nemo!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar