söndag 3 oktober 2010

Jag och Martin Stenmarck...

....sitter i samma båt! Nu har det gått ett par veckor sedan operationen och stygnen är plockade. Själva operationen var riktigt trevlig, men dagarna efter blev ett rent smärthelvete. Aldrig mer!
Idag kan jag gå relativt ok, eller förresten, inte idag för jag gick lite väl mycket i fredags så helgen har varit hemsk. Försäkringskassan är inte världssnabba, hade tänkt börja jobba så smått imorgon men har inte fått beviljat taxiresor ännu så det lär dröja ett par dagar till.

Men det här är ju Nemos blogg så nu övergår vi till honom. Just nu är han magsjuk, spännande- not :-(
Han har utsett tjejernas lek-/datorrum till alternativ rastplats om vi inte är tillräckligt snabba på att uppfatta signalerna- ganska äckligt, men skönt att veta var man ska leta.... Det är fasta som gäller just nu, får se om det blir lite risavkok ikväll. Tur i oturen att det inträffade under helgen när Pappan är ledig eftersom jag har lite svårt att sanera. Tur för mig!

Granntjejerna sköter sitt ansvar med lunchpromenaderna perfekt. Och det är så skönt att veta att det funkar!! Mormor har varit här några dagar då Pappan var på tjänsteresa och hon gjorde ett jättejobb. Kul att även det fungerar!

En dag hade vi besök av Nemos förra matte och lillhusse. Tyvärr visade Nemo prov på sin senaste ovana, att hoppa när han hälsar så lillhussen trillade omkull. Det gick dock bra och verkar inte som det satte några större spår. Jobbar hårt med att bli av med den ovanan, överhuvudtaget försöker vi just nu att lugna ner honom när det kommer besök. Han vill gärna rusa fram och hälsa, hoppa, pussa. Gäller bara att få med småtjejerna, de inbjuder ju till kram- och pusskalas och då blir det som det blir. Ja, ja, det ska nog gå att få pli på honom igen.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar