Det här är historien om en helt vanlig familj, med helt vanliga människor som träffat en helt vanlig hund! Eller också är det en helt unik familj som stött på en helt unik hund. Det beror helt på hur man ser det.
Familjen består i alla fall av Pappan, Mamman, Stora J och Lilla M. Vi har precis som många andra familjer haft en diskussion kring det där med hund. Flickorna och Mamman har varit för, Pappan har, åtminstone utåt, hållit en mer negativ profil. Alltså behövdes list, kvinnlig list. Planen såg ut som följer:
Vi lägger införskaffandet av hund till ett datum låååångt fram i tiden, typ om några år. Tightar så till väntetiden till att gälla till nästa sommar. "Åh, då har vi ett helt år på oss att gå på utställningar, välja ras och förbereda oss".
Så, en helt vanlig söndag, "råkar" vi hitta en annons för Svenska Spaniel och retrieverklubbens utställning i Bohus. "Vi kan ju åka dit och kolla lite, vi hamnar ju alltid bland retrievers och spaniel när vi pratar ras".
Väl i Bohus gav det ena det andra och när vi var klara var vi ganska överens om att en Welsh springer spaniel skulle det nog få bli.....
På vägen hem ställdes frågan lite i förbifarten- "vad är den stora skillnaden att vänta ett år mot att skaffa hund redan i sommar? Nu kan vi ju vara långlediga och vad är det som hinner lösa sig till nästa höst som vi inte skulle kunna lösa i år? Hm, egentligen inget, vi kan ju börja spana".
Måndag eftermiddag dök annonsen upp och på långfredagen var vi på Werinas kennel i Svenljunga för att träffa Nemo!
En vecka senare flyttade han in!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar